In het bovenvermelde document "Verklaring over voorwaarden waarop zyn zwager de helft in het goed Wellingen in Zweden zal mogen erven" staat vermeld dat de (zaliger) vader van Johanna en Susanna Duppengieser is genaamd Aernolt Duppengieser.

Familierelaties tot dusverre af te leiden uit de documenten uit Amsterdam en Utrecht

Aernolt Duppengieser x ? Maria Blancheteste

• zoon Aernolt/Arnout (geboren ca. 1608; 46 jaar oud bij huwelijk met Johanna van Eschwiler in 1654). Van (= geboren in?) Aken
• dochter Anna
• dochter Johanna
• dochter Susanna (geboren 1618 in Amsterdam)
• dochter Susanna (geboren ca. 1628; 26 jaar oud bij huwelijk met Henrick Ruse in 1654). Van (= geboren in?) Stockholm

https://www.erfgoedleiden.nl/collecties/personen/zoek-op-personen/deeds/04b01999-f20b-2345-6e34-c2cf8cc95d2c?person=d477626e-6e50-0223-4fd9-f3376018929e  en dan gaan naar foto 296 geeft een stuk over Anna Duppegiesser weduwe van Mathias Romers

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17704&forceOrdinarySite=true#Arkivuppgifter

Arnold Duppengiesser

Industriidkare

Duppengiesser (Toppengiesser), Arnold (Arnould), d. ä., f. i Aachen, d. 1628 eller 1629 där. Innehavare av mässingsbruket Northberg i Stolberg i Julich, borgare i Aachen, sedermera i Amsterdam; inkallad till Sverige 1620 för att organisera den svenska mässingsindustrien; anlade en gårhytta vid Gemnershögen nära Västerås; arrenderade Skultuna mässingsbruk från 1 jan. 1621 (kontrakt med kronan 25 jan.); erhöll privilegier för Vällinge mässingsbruk 10 aug. 1623 och 21 juni 1626. G. m. Maria Blancheteste, d. c:a 1630 i Stockholm, begr. i Stockholms Storkyrka, dotter av borgaren i Aachen Peter Blancheteste (Blanckstette).

De mässingsbruk i Nyköping och Skultuna, som startats av den för bergverkets utveckling alltid verksamme Karl IX, hade näppeligen blivit av den betydelse för kopparkonsumtionen, som han tänkt sig, något som antagligen berodde på de svåra krig, som han lämnat, i arv till sin unge son. Såväl denne som Axel Oxenstierna hade emellertid fullt klart för sig, att man för att draga största möjliga vinst av Stora Kopparbergs avkastning borde tillse, att denna exporterades i möjligast förädlat skick.

Nu var otvivelaktigt mässingstillverkning för tidens sätt att se en sorts kopparförädling. Man saknade nämligen ännu kunskap om att framställa den gula metallen genom legering av koppar och zink, helt enkelt emedan den sistnämnda metallen var obekant. I stället använde man ett ganska invecklat förfaringssätt med koppar och zinkkarbonatet galmeja. För Europas behov svarade tidigare i huvudsak Aachen och det närbelägna Stolberg, vilka båda utnyttjade de rika fyndigheterna av galmeja i sitt grannskap. Det komplicerade framställningssättet och de stora kapitalinsatser, som krävdes för anskaffandet av råvaror och byggandet av fabriker, hade i Aachen åstadkommit bildandet av ett företagareskrå i branschen, kallat »Kupfermeister-Zunft», som stod högt över de skrån, som arbetare och hantverkare tillhörde.

De män, som en gång fått leda grundandet av Nyköpings och Skultuna mässingsbruk, Willem de Besche (se denne) och Jacob Johansson, synas icke ha varit medlemmar av detta företagareskrå, möjligen var den senare mästare i något arbetareskrå. Deras anläggningar visade emellertid ej de resultat, som man önskat och hoppats. Det är sålunda endast naturligt, att Gustav Adolf och Axel Oxenstierna sökte få hit en av företagarna i Aachen. Med all sannolikhet ha deras holländska förbindelser skaffat dem kontakt med D. Han tillhörde en familj, vars medlemmar från mässingsindustriens begynnelse i Aachen ägnat sig åt företagareverksamhet inom denna. Själv ägde han mässingsbruket Northberg i Stolberg och var fastighetsägare i Aachen. Lutheran till trosbekännelsen hade han måst lämna sin fädernestad, där sedan 1598 katolikerna härskade. När vi lära känna honom, hade han blivit borgare i Amsterdam.

D. — vars namn i svenska handlingar och svensk litteratur ofta. skrives Toppengiesser — synes ha inkommit till Sverige på senhösten 1620 efter inledande förhandlingar från Amsterdam med den svenska kronan. Han överenskom här i nov. eller dec. 1620 med dåvarande innehavaren av Skultuna mässingsbruk, Jacob Johansson, om att övertaga arrendet av detta kronobruk, vilken överenskommelse konfirmerades av Gustav Adolf 25 jan. följande år. Sedan allt ordnats till D: s tillfredsställelse, lämnade han landet men återkom 1622. Familjen var då fortfarande kvar i hemlandet, ty D. hade icke lyckats övertyga sin hustru och sin svärfader om det gagneliga i emigrationen till Sverige. Icke förrän konungen själv tillskrivit D:s svärfader och bl. a. försäkrat, att D. hade stora utsikter att vinna framgång i Sverige, överflyttade hustrun hit. D. begåvades (t. ex. 11 aug. och 4 sept. 1623) med allehanda privilegier och friheter från tullar och avgifter samt erhöll ej obetydliga partier koppar till skänks eller till starkt nedsatt pris. Ett stort parti galmeja, som tillfälligtvis fanns i landet från ett tidigare försök att grunda ett mässingsbruk, fick han (K. brev 11 aug. 1623) likaså utnyttja på mycket billiga villkor.

Trots att således nästan allt gjordes för att jämna vägen för D., hade han svårt att finna sig till rätta här. Mycken tid synes han ha spillt på att söka ordna ett företagareskrå efter mönster från Aachen och på diverse organisatoriska petitesser. Själv skulle han vara ålderman, och Stockholm, där han bosatt sig, skulle bliva ett Nordens Aachen med mässingsbruk i omgivningarna och manufakturverkstäder inne i staden. Hans stolta planer visade sig dock vara rena luftslott. De företagare, som skulle bilda detta skrå, lyste nämligen med sin frånvaro, säkerligen på grund av motvilja att underordna sig D. För att få hit sådana måste regeringen till sist lova att dispensera dem från D: s myndighet.

Även de rent praktiska resultaten blevo ringa. År 1620 hade D. erhållit privilegium på en anläggning vid Gemnershögen (vid Svartån intill Västerås norra stadsgräns), men resultatet på den väl trånga platsen hade endast blivit en gårhytta, som för övrigt förstördes av en eldsvåda i febr. 1629. Vid Vällinge i Salems sn nära Mälaren hade D. 10 aug. 1623 (förnyat 21 juni 1626) med evärdelig besittningsrätt erhållit gård och en kvarn samt löfte om ännu en kvarn, som kronan skulle inköpa åt honom, på villkor att han där upprättade ett mässingsbruk, men detta synes ej ha kommit i verksamhet förrän 1629. Missmodig över motgångarna reste D. i slutet av 1628 tillbaka till Aachen, troligen för att förbereda ett definitivt återvändande dit. Där avled han emellertid hastigt, enligt familjetraditionen förgiftad av ovänner, som härmades över, att han sökt överföra stadens specialitet till Sverige. Bragte sålunda D: s verksamhet honom själv föga tillfredsställelse var den likväl ej utan betydelse för landet. Han förde flera skickliga mässingsarbetare till Sverige och lade i fråga om mässingsindustrien, en grund, på vilken andra kunde bygga vidare. Redan 1625—26 kunde han leverera ej obetydliga mängder mässing till arkliet och den s. k. styckgjutaregården i Stockholm.

Sin familj hade D. 1628 kvarlämnat i Sverige. En ung son, Arnold D. d. y., gjorde efter faderns död ihärdiga ansträngningar att med kapitalinsats av sina syskon och sin farfader bringa det 1630 eldhärjade Vällinge mässingsbruk på fötter. Detta synes, trots åtskilliga vidrigheter, också i viss mån ha lyckats honom. Men 19 sept. 1640 anmäldes i riksrådet, att D. »intet är mäktig att effektuera och fullfölja verket». Han ville då överlåta det på Willem Momma i Amsterdam, men rådet ansåg, att det borde transporteras »på någon invånare i landet», och överlåtelsen kom ej till stånd. I december diskuterades saken åter i rådet, och 1641 tvingade regeringen D. att avstå verket för en spottstyver till ett stockholmskonsortium. Detta motiverades även med hänvisning till D. d. ä: s misslyckande. Sonens vidare öden äro obekanta.

Sven Ljung.

Henrick Ruse x Susanna Duppengieser

• dochter Maria (10-04-1655)
• dochter Anna Isabelle (29-10-1656)
• dochter Johanna Maria Ruze (18-9-1659) x Christiaen Juel (colonel te paerde)

kind: , Maria

doopdatum: 10-04-1655
kerk: Oude Waalse Kerk
godsdienst: Waals-Hervormd
vader: Ruse, Henrij
moeder: Cuppengieser, Susanna
bronverwijzing: DTB 131, p.294

Archief van de Burgerlijke Stand: doop-, trouw- en begraafboeken van Amsterdam (retroacta van de Burgerlijke Stand)
Doopregister: NL-SAA-24315125

kind: , Anna Isabelle

doopdatum: 29-10-1656
kerk: Oude Waalse Kerk
godsdienst: Waals-Hervormd
vader: Ruse, Henrij
bronverwijzing: DTB 131, p.318

Archief van de Burgerlijke Stand: doop-, trouw- en begraafboeken van Amsterdam (retroacta van de Burgerlijke Stand)
Doopregister: NL-SAA-24678270

ingeschrevene: Ruse, Hendrick

datum begrafenis: 27-03-1657
begraafplaats: Fransch of Waalsch Gereformeerde Kerk
bronverwijzing: DTB 1130, p.180 en p.181
relatieinformatie: Kind van

Archief van de Burgerlijke Stand: doop-, trouw- en begraafboeken van Amsterdam (retroacta van de Burgerlijke Stand)
Begraafregisters voor 1811: NL-SAA-11214228 

 kind: , Johanna Maria

doopdatum: 18-09-1659
kerk: Oude Waalse Kerk
godsdienst: Waals-Hervormd
vader: Rusius, Henri
moeder: Duttegieter, Susanne
bronverwijzing: DTB 131, p.357

Archief van de Burgerlijke Stand: doop-, trouw- en begraafboeken van Amsterdam (retroacta van de Burgerlijke Stand)
Doopregister: NL-SAA-24394891

Johanna Maria Ruze is enige universele erfgename van ouders Henric Ruze en Susanna Duppengisser,

...

Voornaam:	Christiaen
Achternaam:	Juell
Rol in akte:	Constituant
Echtgenoot:	x Johanna Maria Ruze

Aktenummer:	36
Datum:	11-12-1678
Soort akte:	Procuratie
Notaris:	H. VYANDT
Samenvatting:	tot regering van de baronie Rusestein en afhandeling van de zaak tegen Henrick Luleff
Personen:	Constituant: Henrick Ruse Voornaam: Henrick Achternaam: Ruse Rol in akte: Constituant Woonplaats: Utrecht, omtrent de Mariakerck Geconstitueerde: Christiaen Juel, schoonzoon Achternaam: Christiaen Juel, schoonzoon Rol in akte: Geconstitueerde Beroep: colonel te paerde
Aktedatum:	11-12-1678
Toegangsnummer:	34-4 Notarissen in de stad Utrecht 1560-1905
Inventarisnummer:	U078a003 [Aanvragen (verzoek tot inzage op de studiezaal)  ]

Nog even terugkomend op een eerder bericht: Hans Heghman en Susanna Duppengiesser trouwden in 1619 in Amsterdam. Zij zal daarom geboren zijn vóór of rond 1600. Anna Duppengiesser en Mathias Roemer kregen in 1637 in Amsterdam een zoon genaamd Lambert.

Ik had me dat ook later gerealiseerd. Ik zal de opmerking doorhalen.

Beste mensen, iedereen hartelijk dank voor de uitstekende reacties! Uiteraard gaan we ook verder op zoek, dit blijft altijd boeien!

met vriendelijke groet

Gea.

In 1681 (na het overlijden van Matthias Römer) lijken er nog 5 kinderen van Matthias Römer (†1675) x Anna Duppengiesser in leven te zijn:

Procuratie om van de erfgenamen van Simon Engelbrecht een vierde deel van actie in de VOC op te eisen 

Personen:

Constituant: Anna Duppengisser Voornaam: Anna Achternaam: Duppengisser Rol in akte: Constituant Echtgenoot: wed. Mathias Romers Beroep: in leven resident tot Hamborch Constituant: Anthonetta Sophia Romers, dochter Achternaam: Anthonetta Sophia Romers, dochter Rol in akte: Constituant Constituant: Sophia Albertina Romers, dochter Achternaam: Sophia Albertina Romers, dochter Rol in akte: Constituant Constituant: Wolffganck Wilhelm Romers, zoon Achternaam: Wolffganck Wilhelm Romers, zoon Rol in akte: Constituant Beroep: quartiermeester en generael inspecteur Constituant: Elisabeth Romers, dochter Achternaam: Elisabeth Romers, dochter Rol in akte: Constituant Echtgenoot: wed. Carel van Mander Constituant: Johan Seulin Voornaam: Johan Achternaam: Seulin Rol in akte: Constituant Echtgenoot: x Anna Catharina Romers, dochter Beroep: medicine doctor

Je komt in de aktes ook een keer een neef Jacob du Cassel / de Castel tegen, deze is koopman in Rotterdam en getrouwd met Marija Roemer, een zus van Matthias Römer.

In dit document is waarschijnlijk de oorsprong van de Akense familie Düppengießer beschreven met ook een aantal historische familielijnen.

Gegeven het feit dat Düppengießer messing verwerkers waren, is het waarschijnlijk dat de hierboven genoemde Arnold Duppengieser (grondlegger van de messing industrie in Zweden) uit deze familie stamt.

In het document wordt ook de familie Erschwieler genoemd alsmede de Waalse familie Blanche (koperhandelaars).

Link naar document (in het Duits geschreven).

Is deze genealogie Düppengiesser al bekend?

Bron: 

Klein stukje toelichting bij de stamboom (van de volgende pagina)

Mbt tot de familie Rusius is de volgende informatie al bekend?

DE DEENSCIIE VELDOVERSTE HENDRIK RUSE, EEN GEBOREN DRENTHENAAR.

En

Johannes Rusius
Geboren: 1591 
Gestorven: 1655

reageer  
delen
(Veldhuizen 1591 - Ruinen 1655) Predikant te Emmen, Assen en Ruinen.

Stamde uit een adellijk Franse familie, die verdacht van calvinisme in de 16e eeuw vluchtte naar Bentheim. In 1618, toen hij te Assen stond, werd hij verdacht van Arminianisme en kwam hij onder kerkelijke censuur. Drost en gedeputeerden zegden hem zijn bediening op. In 1623 ging hij naar Ruinen, waar hij als 'remonstrant' kennelijk minder kwaad kon. Daar stichtte hij het eerste 'gymnasium' in Drenthe. Zijn zoon Albert werd hoogleraar Rechtsgeleerdheid in Leiden en Amsterdam. Zijn in Ruinen geboren zoon Hendrik (Ruse) werd een landelijk bekend architect (ontwerper van de kerk in Hoogeveen) en 'luitenant-generaal van den Koning van Denemarken en Noorwegen'.

Literatuur
Lit.: J. de Wal, 'Hendrik Ruse, een geboren Drenthenaar', Drentsche Volksalmanak (1851)
T.A. Romein, De Hervormde predikanten van Drenthe (Groningen 1861)
A.H. Pareau, De oude kerk te Assen (Assen 1850).

Geachte heer van Egmond,

Hartelijk dank voor uw gegevens van de familie Johannes Rusius. Deze gegevens waren inmiddels bij mij bekend. Ik ben nu op zoek naar de kleinkinderen van deze Johannes Rusius en dan vooral naar de kleinkinderen die in de provincie Limburg geboren zijn van zijn zoon Johannes Rusius, die een tijdje burgemeester is geweest van Maastricht. Deze Johannes is 3x getrouwd geweest (zie mijn vorige vragen betreffende deze Johannes Rusius in stamboom forum).

Vriendelijke groet

Gea

De gevraagde doopinschrijving van Hendrik Alberts op 2 mei 1646:

https://familysearch.org/ark:/61903/3:1:3QS7-89C4-877Z?cc=2037001&wc=MCL5-SW5%3A345128301%2C345127602%2C345154701

Joan op 25 april 1649

https://familysearch.org/ark:/61903/3:1:3QS7-99C4-8Q1H?cc=2037001&wc=MCL5-SW5%3A345128301%2C345127602%2C345154701

En de tweelingen Bernardt en Sivana Machtelt gedoopt op 28 april 1651

https://familysearch.org/ark:/61903/3:1:3QSQ-G9C4-87MV?cc=2037001&wc=MCL5-SW5%3A345128301%2C345127602%2C345154701

Ondertrouwinschrijving April 1643 te Zwolle Johannes Rusius en Ida Valentijn

Inschrijving van het huwelijk van Johan Ruse (Jean de Ruze) met Julienne de Bespier op 2 november 1670 in het trouwboek van Sedan. Het huwelijik zelf vond plaats in La Moncelle. De woonplaats van Johan Ruse.

Uit dit huwelijk zullen geen kinderen meer gekomen zijn want de bruid was ook al 44  jaar.

https://familysearch.org/ark:/61903/3:1:S3HY-6MC9-T65?cc=1582585&wc=9WLB-7MN%3A1067483304%2C1067484102%2C1067485501

interessant en komt misschien nog wel eens van pas.

De heraldiek van het wapen van het geslacht Rusius en de opbouw van het wapen van Johan Albertus Rusius

en

Ik probeer alle informatie een beetje bij elkaar te houden in deze ene draad.

Hier een kort artikel uit de Revue d'Ardenne et d'Argonne van 1906 over Sedan, die jouw vraag uit 2012 beantwoord over zijn huwelijk met Elisabeth Fineman en hoe hij heer van La Moncelle is geworden:

Link: https://ia800300.us.archive.org/11/items/revuedardenneet00sedagoog/revuedardenneet00sedagoog.pdf

Een Google vertaling:

362. 17 June 1681. Admission and enumeration by John Ruzé, for land and lordship of La Moncelle. A seal.

On April 21, 1659, John Ruzé, formerly burgomaster of Maëstrich, husband of Elisabeth Fineman, widow of Louis Sr. Briancourt, bought before Desmoulins and Sperlette, notaries in Sedan, half of the land and lordship of La Moncelle (for) 14,300 pounds . Jean de Ruzé remarried on July 2nd 1670, to Julienne de Bespier, daughter of a goldsmith of the Prince de Sedan.

Mbt de kinderen van Johannes Ruse.

Over vermoedelijk de zoon Wilhelm uit 1656 vind ik het volgende in "20.085B   Indivies laaggerecht Maastricht: procesdossiers (geïnventariseerd) , 1580-1795"  {link}.

Deze woonde in 1681 dus schijnbaar nog steeds in Maastricht.

2476	betaling van huur

Datering:   1681 Zaak:   betaling van huur Gedaagde in reconventie: Ruse, Guilleaume Voornaam: Guilleaume Achternaam: Ruse Eiser in reconventie: Pessers, Pier Voornaam: Pier Achternaam: Pessers

Organisatie: Regionaal Historisch Centrum Limburg (RHCL)